Den bok jag nyss läst är "Stjärnor utan svindel" av Louise Boije af Gennäs och jag är hopplöst förälskad i hennes sätt att skriva. Åh, vad jag älskar den här typen av böcker!
Boken handlar om Sophie som lever det perfekta livet med man och hundar i överklassens Sverige. Hon lever livet som hon tror hon vill att det ska vara men träffar så småningom Kaja - Kaja som är lesbisk radikalfeminist och vänsteraktivist och som ställer hela Sophies liv på ända och inget blir någonsin sig likt.
Louise Boije af Gennäs sätt att skriva gör att jag inte kan släppa boken. Boken känns självutlämnande och hennes beskrivning av denna himlastormande förälskelse gör mig nästan avundsjuk. Hon är en mästare på att innerligt beskriva hur Sophie känner när hon träffar Kaja både när det går upp för henne att hon är förälskad i en kvinna men också samvetskvalen och känslorna inför det liv hon lever idag. Det känns självupplevt vilket det till stor del säkert är.
I bokens pärm står en del kommentarer från andra som läst boken och denna tycker jag stämmer på pricken:
"Den inlevelsefulla och självutlämnande gestaltningen av den spirande förälskelsens alla nojiga motsägelser och underbara svindelögonblick får läsaren att själv börja längta efter det smärtsamma och ljuvliga ruset"
eller:
"Hon kan konsten att berätta - Romanfigurerna lever så att det slår gnistor om dem. Förvänta er alltså en högtidsstund"
Detta är helt klart en av de vackraste kärleksskildringar jag någonsin läst och jag kommer garanterat att läsa om den igen... och igen....