Nu börjar lusten till läsandet infinna sig igen

Det har varit några veckor då jag haft svårt att koncentrera mig på att läsa. Eller är det kanske så att jag inte längre känner att jag omedvetet behöver fly in i böckernas värld för att orka med vardagens knep och knåp? Kan vara så.

Nu har i alla fall lusten och orken infunnit sig igen även om jag känner att tyngre (inte i bokstavlig mening "tung") och deckare inte lockar riktigt ännu.

Håller på att läsa vår bokklubbsbok "Paradisträdgården" men det är en bok som jag behöver sitta och koncentrera mig på en längre stund och det gör att jag har svårt att greppa den för tillfället. Är garanterat en jättebra bok med ett känsligt ämne som ger mycket diskussioner när vi träffas och jag tänker ge mig den på att läsa ut den. Men jag har läst två andra böcker också sen jag slog upp pärmarna på "Paradisträdgården"

De böcker jag läst sen senaste inlägget är:

1. Little Bee - av Chris Cleeve
2. En nypa salt - av Maria Grodin
3. Sju jävligt långa dagar - av Jonathan Tropper
4. De skandalösa - av Simona Ahrenstedt
5. Torka aldrig tårar utan handskar, del 1. Kärleken - av Jonas Gardell

"Little Bee" har jag velat läsa länge och det var även en bok som jag funderade på att välja till bokklubben när det senast var min tur. Valde bort den pga att den låg på topplistan och jag misstänkte att flera av mina bokvänner redan läst den. Hur som helst var det en fantastisk bok! Rekommenderas varmt.




"En nypa salt" var en lättläst relationsbok om en dotter vars mamma odlade spagetti i blomlådor och fångade älvor i mjölkflaskor. Dottern flyttar hem för att ta hand om sin svårt sjuka mamma. Det är en bok om "livslögner, försoning och förlösande kärlek" som det står om boken. En perfekt bok för mig att läsa just nu. Lättläst men ändå inte lättsam



"Sju jävligt långa dagar" är också en relationsbok om en man, Judd, som är nyseparerad från sin fru som var otrogen samtidigt som hans far går bort och de ska sitta s k Shiva i 7 dagar för att hedra minnet av pappan. Här lär vi känna Judds familj och deras relation till varandra.
Den har fått höga betyg men jag tyckte mest den var jobbig att läsa, allt för mycket fokus och beskrivningar av hur kvinnorna såg ut osv. Var på väg att lägga den ifrån mig vid ett flertal gånger men fortsatte av nån anledning ändå. Tvivlar på att jag kommer att läsa nåt mer av denne författare.




"De skandalösa"  fick jag faktiskt skickad till mig efter att ha gjort ett svarsinlägg på Fru Bookeds sida på Facebook. En tjej hade haft turen att "vinna" denna bok och jag skrev att jag kunde tänka mig att läsa den och då var hon snäll och skickade boken till mig när hon läst ut den.
Detta är en bok som utspelar sig under 1600-talets senare del och den är väldigt förutsägbar men ändå rätt mysig att läsa. Fransande klänningar och fasader ska upprätthållas, man beblandar sig inte med de "lägre stående" osv osv. Jag läste ut boken på ett par dagar och fick lite känslan av de där romantiska böckerna jag läste i tonåren....



"Torka aldrig tårar.....del 1". Såg aldrig serien när den gick på tv men har hört att den var fantastisk. Jag har aldrig laddat ner nån e-bok tidigare, ratat läsplattor då jag vill ha en "riktig" bok att hålla i men efter ett besök på bibblans hemsida testade jag igår för första gången att ladda ner en bok till min telefon och valde just Gardells bok "Torka aldrig tårar....". Underbar. Älskade den. Är bara ledsen att jag inte kan ladda ner del 2 förrän om 5 dagar (kan bara ladda hem en bok i veckan).

Som min käre man uttryckte sig "Min fru har kommit in i IT-åldern" när jag sa att jag upptäckt detta nya läsformat :) Kommer absolut ladda hem fler böcker!



Nu tänker jag ge mig i kast med "Paradisträdgården" sen får jag se om jag lyckas läsa ut den utan att plocka fram nån annan bok under tiden :) Får väl se till att läsa ut den inom 5 dagar så jag kan ladda hem Gardells "Torka aldrig tårar.....del 2 Sjukdomen" sen.

Dåligt lästempo av olika anledningar

Just nu är det inte nån fart på läsandet och det har sina randiga skäl och rutiga orsaker och så får jag låta det vara ett tag.
Har i alla fall läst några böcker sen senaste inlägget:

"Tänk på ett tal" av John Verdon  - en bok som det tog ett tag att komma in i och jag kände att jag behövde sitta vid den ett tag för att greppa handlingen. Bra och detaljerade beskrivningar - precis som jag gillar. Betyg 3



"Den utstötte" av Sadie Jones - Hade tänkte välja denna bok till bokklubben när det var min tur en gång men kände att det inte var den jag var sugen på just då. Har nu läst den och tyckte väldigt mycket om den. En pojke förlorar sin mamma i en drunkningsolycka när han är 10 år och plötsligt får alla svårt med hur de ska bemöta honom. Han blir tyst och inåtvänd, dålig kontakt med sin far och vad gäller sorgen läggs locket på.
Väldigt bra känslomässiga beskrivningar och man känner att man bara vill ta den här pojken, och såsmåningom mannen, i sin famn och hjälpa honom.
Betyg 4



Ny bokklubbsbok är vald och denna gång blev det "Paradisträdgården" av Amy Waldman. En bok som ingen av oss hört talas om och som lär bli en stark bok och ge mycket diskutioner.

Att vakna utan minne....

Vilken hemsk tanke! Tänk att varje morgon vakna och inte minnas vad som hänt. Inte bara dagen innan utan allt som hänt sedan du var barn.

Inte minnas vem det är som ligger sidan om dig i sängen när du vaknar. Är det din äkta man? En tillfällig förbindelse?
Vem är den medelålders kvinnan du ser i spegeln och på fotografierna? Själv känner du dig forfarande som drygt 20 år och kan inte alls förstå att det är dig själv du ser i spegeln.

Du börjar skriva dagbok så ofta du kan och efter varje natt får du ett samtal som berättar för dig var du gömt dagboken. Du kommer ju inte ihåg var du lagt den. Eller ens att du har en.
Varje morgon efter det där mystiska samtalet läser du igenom vad du skrivit och blir lika berörd och rädd som morgonen innan. För dig är allt nytt varje morgon.

Boken jag läst heter "Innan du somnar" av S.J Watson och är en bok där spänningen byggs upp sida för sida och man undrar lite smått vem man är utan sina minnen.

Nu tycker jag i och för sig att rekommendationerna som är skrivna på boken visar på att boken ska vara mer spännande än jag egentligen tycker att den är men boken är helt klart läsvärd.

Nu tar jag tag i "Tänk på ett tal" av JohnVerdon som vi ska ha läst till nästa bokklubbsträff.

En bok jag är sugen på att läsa är "En nypa salt" av Maria Goodin

Den beskrivs så här på Adlibris.se

Meg växer upp med sin ensamstående och minst sagt excentriska mamma, som odlar spaghetti i blomlådorna och fångar älvor i mjölkflaskor på nätterna. De har inga släktingar och umgås inte med någon. Men varför lever de så isolerade?

När 21-åriga Meg flyttar hem till stugan i Cambridge för att ta hand om sin svårt sjuka mamma, ställs frågorna om vem hon egentligen är på sin spets. Alltför sent inser hon att de mörka hemligheter mamman döljer bakom sin glättiga fasad riskerar att krossa allt hon drömmer om. Dessutom ställer trädgårdsmästaren Ewan till med oreda i både rabatterna och Megs hjärta hon som redan har träffat sitt livs kärlek, forskaren Mark.

En nypa salt är en varm, underhållande och gripande berättelse om livslögner, försoning och förlösande kärlek. Feelgood med en nypa salt, helt enkelt.





   

"Det enda rätta" av Susanne Boll

Fick ju en bok via Booked.nu häromdagen, "Det enda rätta" av Susanne Boll. Denna bok kommer inte ut i handeln förrän i maj men i och med Booked.nu har jag förmånen (om jag är snabb nog) att få läsa en outkommen bok mot att jag recenserar boken vid två tillfällen på Facebook, Twitter eller min blogg.

Boken är utläst. Boken lämnar en smärtsam känsla i magen som är svår att släppa.
Boken handlar om tre kvinnor som mitt i livet drabbas av olika livsöden och deras vägar korsas under resans gång.

Maria som är lyckligt gift och mamma till två små barn upptäcker en knöl i sitt ena bröst och drabbas av dödsångest. En ångest hon försöker fly men riskerar förlora allt hon tycker är viktigt. Jag lider med henne men kan på nåt sätt förstå hennes irrationella beteende.

Helmi arbetar som läkare på onkologen (dit Maria går för att undersöka sitt bröst) men som tröttnat på att vara dödens budbärare och tar ett drastigt beslut. Ett beslut som, enligt henne, skonar både patienten och henne själv.

Sen har vi Isabelle. Isabelle jobbar som förskollärare och har en stark längtan efter kärlek och barn. Kärlek som hon inte rikigt känner att hon får från sin sambo Jerker. Hon förföljs av tanken på sin ungdomskärlek, en kärlek som de båda trodde skulle vara livet ut.

Även om jag (lyckligtvis) inte har varit med om någon av dessa situationer så kan jag ändå förstå hur kvinnorna känner. Framförallt på grund av författarens förmåga att på djupet beskriva kvinnornas känslor och situationer men också att det är situtioner som skulle kunna drabba vem som helst.

Både Maria och Isabelle känner jag sympati för men inte för Helmi. Oavsett vad hon har gått igenom kan jag inte för mitt liv förstå det beslut hon fattat. Men det är ju så det är i verkliga livet också - vi kan inte tycka om alla här i världen.

Väldigt naket skrivet och det känns väldgt verkligt, vardagligt och nära. Jag är faktiskt lite ledsen att boken är slut. Får istället vara glad över att kunna lämna vidare boken till mina vänner som sen kan lämna vidare.... Send it forward......

"Himlens fånge" och dagens I-landsproblem

Kan inte hylla "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón nog mycket som ni märker och nu har jag precis läst den tredje boken i serien "Himlens fånge". Gillade även denna bok då jag har en förkärlek till författarens sätt att skriva.
Gillade hur han knöt ihop säcken och vävde ihop denna bok med sina två tidigare alster. Det var förstås ett tag sen jag läste "Vindens Skugga", och "Änglens lek" läste jag förra sommaren så det tog ett tag innan jag fick grepp om namnen igen. Och jag kan inte riktigt förklara boken men den handlade mest om Fermíns liv innan han började jobba hos Sempere & söner.

Boken var väl tyvärr inte lika komplex som de tidigare böckerna och det saknade jag men boken är hursomhelst läsvärd men man ska ju absolut ha läst de andra för att över huvud taget förstå vad det handlar om.

 En liten cliffhanger lämnade han läsaren med, så nu får jag längta till den fjärde boken och hoppas på att den inte dröjer allt för länge.

Nu har jag ju ett litet litet problem. Vilken bok ska jag ta nu? Har ju Bokklubbsboken "Tänk på ett tal" av J Verdon som jag kan ta tag i men samtidigt väntar jag på en bok som jag lyckades vinna i Booked.nu "Det enda rätta" av Susanne Boll och det är en bok jag verkligen ser fram emot att läsa. Hoppas den ligger i brevlådan idag för då läser jag den först.

Så här beskrivs boken:

Tre kvinnors liv kantrar. Fullständigt.

Nedräkningen har börjat, men julen kommer inte att bli som någon annan. Hon vet det. För mycket har hänt.

Psykologen Maria är lyckligt gift med Manne och mamma till två små barn. När hon upptäcker en knöl i bröstet drabbas hon av en fruktansvärd dödsångest. Och riskerar allt för att lindra den. Nu hotar sanningen att hinna ikapp henne.

Helmi arbetar som läkare på onkologen, Karolinska Sjukhuset, och rollen som dödens budbärare står henne upp i halsen. Hon fattar ett drastiskt beslut som, enligt henne, skonar både henne själv och patienterna. Samtidigt börjar hennes noga kontrollerade liv att krackelera. Ångestfulla minnen som hon trodde sig förträngt för alltid pockar på uppmärksamhet och hennes gamla bedövningsmedel, sex, fungerar inte lika bra som tidigare.

Isabelle är förskollärare och längtar intensivt efter egna barn. Hon är lyckligt kär i sin sambo Jerker men börjar bli frustrerad över att han vill skynda långsamt i relationen. Men är Isabelle själv verkligen så redo för ett liv med Jerker som hon tror? Hon förföljs av tanken på ett par mörka ögon som hon trodde var borta. För alltid.

Medan en gråkall december sänker sig över Stockholm, korsas de tre kvinnornas stigar, den psykologiska spänningen skruvas upp och livsavgörande val måste fattas.

Det enda rätta är en stark och trovärdig psykologisk relationsroman om moderna kvinnor mitt i livet.


       

Smärtans Hus

av Jo Nesbö är utläst och får betyg 3. Gillar verkligen hans sätt att skriva och bygga upp historien men denna bok var lite för långsam tycker jag. Var ju väldigt sugen på en deckare och även om denna var helt ok så hade jag velat ha en deckare med lite mer "krut" i. Även om den var läsvärd kommer jag nog inte minnas den särskilt länge.

Egentligen bör man väl läsa böckerna om Harry Hole i ordning för att lära känna honom ordentligt men det har inte jag gjort. Min första kontakt med kommisarie Hole var när vi lyssnade på "Snömannen" på väg till Sälen för två år sen och.... attans vad bra den boken var!!!
"Snömannen" kommer nånstans i mitten av de böcker Nesbö skrivit men jag tyckte jag fick rätt bra grepp om Hole iallafall. Sen växer det ju fram fler pusselbitar ju fler böcker man läser om honom såklart.

Kommer definitivt läsa fler böcker av Nesbö.

I "Smärtans Hus" utspelar sig två historier parallellt.

1. Serierånen som utförs av en till synes proffessionell rånare i Oslo gäckar polisen.
2. Hole kämpar fortfarande mot spriten och blir misstänkt för ett mord på en fd kvinnlig bekant till honom. Ett mord som utförs en kväll som han inte har något minne alls ifrån och där han vaknar dagen efter med en rejäl baksmälla.

I min ljudbok har jag inte hunnit längre än sist jag skrev. Promenader har jag varit ute på men har haft riktigt sällskap med mig istället så boken har fått ligga på vänt.

Och i väntan på Bokklubbsboken, som är ännu en deckare, har jag börjat läsa uppföljaren till min absoluta favoritbok "Vindens skugga" av Carlos Ruiz Zafón. "Ängelns lek" läste jag i somras och den var ok men långt ifrån så bra som den förra och nu har jag satt tänderna i "Himlens fånge". En bok som en bloggläsare var snäll och skicka till mig när hon läste att jag älskade "Vindens skugga". Jag har inte hunnit så långt men njuter av varje ord så här långt.

Om jag förstått det rätt så är det en direkt uppföljare på "Vindens skugga" där vi återvänder till De bortglömda böckernas gravkammare och till författarens säregna och mörka Barcelona. Älskade ju just detta i den förra boken och jag är rädd att jag har höga förväntningar på "Himlens fånge". Måste försöka sänka dem så jag inte blir besviken....

Var ju i Barcelona för första gången i höstas och kanske ser jag på denna bok med andra ögon på grund av det.

Men vilken tur att jag var sugen på deckare!

Lite smålustigt faktiskt :)

Sa ju in mitt tidigare inlägg att jag var sugen på att läsa deckare och att jag hade en ljudbok + en läsebok i gång i just den genren.
Igår hade vi bokklubbsträff och det nya avslöjandet visade sig bli en deckare till. Denna bok hade jag läst om bara någon dag tidigare och tyckte den verkade intressant så det var lite extra kul att det blev det valet.

Kvällens huvudbok var "Stål" av Silvia Avallone, en bok som nu har ramlat in på Topplistorna, och vi var rörande överrens om att det var ett bra bokval. Tjejen som valt boken har varit en del i Italien och kände igen en hel del av miljöerna som boken beskrev och det ger självklart en helt annan nyans av det man läser.
Att vi alla tyckte den där pappan var hemsk och att vi i princip bara väntade på att han skulle göra sexuellt övergrepp på sin dotter - där var vi också överrens. Likaså vad gällande författarens förmåga att beskriva allt så att det kändes som om man var på plats.
En del gillade inte Anna och Francesca överhuvudtaget medan jag, t ex, kände att jag jämförde med min egen dotter som är i samma ålder. Inte för att min dotter är som dem men med hormoner som sprutar och vuxentankar blandas med barntankar så är det lätt att dra paralleller.

Vi åt gott, en Italiensk pastasallad kvällen till ära och drack både rött och vitt vin till maten - vilket man nu var sugen på.

Till kaffet avslöjades boken jag nämnde i början och det är alltså "Tänk på ett tal" av SJ Verdon vi ska läsa till nästa träff.
Ser verkligen fram emot att läsa denna men tar nog nåt annat än deckare tills den dimper ner i brevlådan ;)
Och när jag ändå beställde bokklubbsboken så la jag även till "Agaat" av Marlene van Niekerk samt "Innan jag somnar" av SJ Watson

 

Måndag och en rätt ok sådan....

Solen skiner, krokusarna vågar sig äntligen fram och våren är här! Jo, så är det för nu tänker jag lufta vårjackan och bara använda vinterjackan i stallet och när sonen spelar fotboll på kvällarna. Är ju rätt så kyligt då skulle jag vilja påstå.

På torsdag är det dags för vår bokklubb att träffas igen och vi ska diskutera "Stål" av Silvia Avallone. Ska bli väldigt intressant att höra vad övriga i gruppen tyckte, tror det kan bli en långdiskussion.

Det var längesen jag läste en deckare så just nu håller jag faktiskt på med två stycken samtidigt. För det första läser jag "Smärtans hus" av Jo Nesbö och tycker den är bra. Har läst två andra av honom tidigare (inte i "rätt" ordning dock) och tycker nog att "Snömannen" är bättre än denna jag läser nu, men den är helt ok.

Egentligen är jag ingen stor fan av ljudböcker för jag känner att jag inte kan koncentrera mig när jag lyssnar, tankarna vandrar åt alla håll så jag föredrar att läsa istället. Har lyssnat på nån ljudbok när jag haft ett längre uppdrag då jag fått köra en bit och då har det fungerat bra.

 Nu tänkte jag att jag skulle ta tag i mina Powerwalks igen och har därför laddat in (jag och jag förresten - jag bad maken då jag är totalt tekniskt okunnig) Don Winslows "I hundarnas våld" (som maken tyckte jag skulle börja med) på min mobil och har jag tur kan den locka mig att gå ut mer - bara för att jag vill höra fortsättningen :). Lyssnade på första delen igår och rundan blev faktiskt lite längre än jag tänkt från början och det är en bra start tycker jag! Och gott betyg åt boken..

Wellwell, vi får se hur det går sen....

Nu ser jag väldigt mycket fram emot att få höra vilken bok som presenteras på bokklubben på torsdag!

 

Stål - en bok svår att beskriva?

"Stål" av Silvia Avallone. Det är den boken jag nyss lagt ifrån mig. Boken som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva och som är mångbottnad.

"Stål" är boken vi ska diskutera kommande bokklubbsträff och samtidigt som den träffar som ett slag i magen äcklas jag av vissa delar i boken. Äcklas för jag tycker det är pedofil-varning på vissa partier.

Men jag tyckte om boken. Tyckte om sättet författaren beskrev personerna. Hur hon lyckades få mig att känna den fuktiga värmen i Italien en kokhet sommardag. Jag brände nästan fötterna på sandstranden medan jag läste. Gillar.

Hon var också duktig på att på ett subtilt sätt beskriva en känsla i boken, en viss händelse som ändå fick mig att förstå vad hon menade.

Boken utspelar sig som sagt i Italien, men inte det Italien vi känner från filmer och semesterresor utan om det skitiga Italien i ett nedslitet bostadskomplex i kuststaden Piombino.
Det handlar om Stålverket som är navet i denna stad. Här jobbar de flesta män som bor här. De yngre killarna lever för livet utanför Stålverket. Sprit, fester, droger, tjejer.

Men framför allt handlar boken om Anna och Francesca, två tjejer på 13 år med en fot kvar i "barnvärlden" men resten av kroppen med stora kliv är på väg in i vuxenvärlden medan tonårshormonerna rusar i blodet. Med full kraft.
Dessa flickor som drar männens och pojkarnas blickar till sig och de spelar på sin ungdom och sin tilltagande sexualitet.
 Det handlar om kärlek. Om vänskap. Om kampen om att inte vilja vara kvar i denna kuststad utan att komma bort och "bli någon".

Inte bara att komma bort från staden utan även att komma bort från missären innanför hemmets väggar.
Jag äcklas när jag läser om pappan som sitter i balkongen med kikare för att hålla koll på sin dotter. Han sitter där och blir mer och mer ilsken på henne för att hon beter sig som han tycker att hon gör. Men det som jag reagerar starkt på är hur han ser på hennes om om hon inte var hans dotter. Hur han ser på henne med en mans ögon.
Och när man har en dotter i samma ålder som de här tjejerna så gräver sig boken något djupare.

Så här beskrivs boken (på boken):

"Stål är en livskraftig samtidskritik, utvecklingsroman och kärleksförklaring i ett, där hettan från solen och stålverket strömmar från sidorna, i en perfekt avvägd blandning av det sorgsna och det hoppfulla"

"...det är en mörk, förtvivlad och vacker berättelse."

"Kärleken i porträttet av de två flickorna och deras djupa med sexuella dimensioner laddade vänskap, är djupt medkännande och hoppfullt. ...debut skriven på ett kreativt och lätt magiskt språk, vill förändring"

Det är helt klart en bok jag kommer att rekommendera.

Till min dotter i Frankrike

Har nu läst en bok som jag hade som alternativ till bokklubbsbok när det var min tur att välja. Tur att jag inte valde den.

Boken heter "Till min dotter i Frankrike" och är skriven av Stephanie och Barbara Keating. Det är en episk romantisk historia som utspelar sig på Irland och i Frankrike och är enligt min mening allt för förutsägbar. Redan i början förstår jag vilka som kommer att bli ett par och då tröttnar jag lite.

Boken utspelar sig bland annat i nutid där Richard Kirwans vid sin död testamenterar återstoden av sin egendom till sin dotter i Frankrike. En uppgift som kommer som en chock för övriga familjen som inte hade en aning om denna okända dotter. Eller?

Det blir även en chock för dottern Solange de Valnay vars hela tillvaro ställs på ända. Är hennes pappa inte hennes biologiska pappa? Vet mannen hon kallar för pappa att hon inte är hans biologiska barn? Hur ska hon ställa sig till kontakten med hennes halvsyskon på Irland? Och pengarna hon fått, ska hon ta emot dem överhuvudtaget?

Boken utspelar sig även under andra världskriget med alla hemskheter det innebar och lägger såklart grunden till bokens historia. En historia som är fylld med smärta, passion, förluster, krig och kärlek.

Och visst, boken är väl ok men jag tycker den är ganska rörig och som sagt förutsägbar men jag ville trots allt läsa ut den och upplösningen var det bästa i boken. Betyg 3 får den, inte mer.

Nu har jag istället gett mig i kast med nästa bokklubbsbok, nämligen - "Stål" av Silvia Avallone och denna bok utspelar sig i Italien. Inte det turistiga vackra Italien man är van att läsa och se filmer om, utan om en nedsliten kuststad vid namn Piombino.

Här bor de 13-åriga flickorna Anna och Francesca som har hela livet framför sig. De är på väg in i vuxenvärlden och livet kretsar kring pojkar och de drömmer om ett liv tillsammans långt bort.

I centrum står även stålverket Via Stalingrado där livet i staden rör sig.

Motiveringen till valet var "Eftersom jag älskar Italien och har en dotter i dessa flickors ålder lockade boken mig".
Jag har bara läst knappt 100 sidor men soo far soo good som de säger...