Nu är det en vecka sen vi hade vår bokklubbsträff och det var ju meningen att vi skulle träffas på Gröningen och äta pizza men vädret var ostadigt så vi valde att träffas hos Anna istället. Någon ny bok valdes inte utan det blir först vid första träffen i slutet av sommaren som det görs. Nu är det fri läsning som gäller :)
Boken "Livet, makten och konsten att våga var sig själv" av Ebba Lindsö diskuterades och det var blandade meningar om boken - som vanligt :) - men vi var rörande överens om att som kvinna får man kämpa många gånger mer än vad en man behöver, för att nå samma position.
Nu har jag precis läst ut "En dåre fri" av Beate Grimsrud. Boken handlar om Eli som hör röster, 4 personer bor i hennes tankar och alla är pojkar. Det är en skakande och gripande berättelse om hur dessa röster får henne att göra saker hon inte vill, hur hon åker in och ut på psykavdelningen och att det enda hon egentligen vill är att någon ska lyssna på henne, verkligen lyssna och inte bara ge en massa mediciner. Problemet är att hon inte kan be om den hjälp hon så väl behöver.
Att leva som Eli gör måste vara fruktansvärt! Att höra dessa röster, göra alla saker som röstern säger åt henne - som skära sig, krossa och slå sönder saker, stå i hörnet och vifta på armarna, tvinga till självmord (som hon mot alla odds står emot) och inte kunna kontrollera sig i detta beteende.
Hon får mängder av medicin, bl a för att kunna sova, men de hjälper inte. Hade en "normal" människa tagit all denna medicin hade hon inte vaknat igen.
Jag är förvånad över att hon fungerar i verkligheten överhuvudtaget, skriver böcker, filmer och håller föreläsningar men jag antar att man som schitzofren kan ha sina "bra perioder" då detta fungerar. För även om det är en roman så måste författaren har stor insikt i denna psykiska sjukdom och gjort en hel del reasearch för det känns äkta, nästan som om det var självupplevt.
Ska bli intressant att höra Beate Grimsrud i Sommarpratarna på P1 den 3 juli.
Nästa bok att läsa blir Maria Ernestams "På andra sidan solen". Gillar hennes sätt att skriva och älskade hennes "Busters öron" men även "Alltid hos dig" hade ett fantasiskt språk. Däremot gillade jag inte alls "Kleoptaras kam"
Om mig
- Anette
- Hej och välkommen till min lilla vrå. Här tänkte jag skriva lite tankar och funderingar om lite allt möjligt men framför allt om böcker jag har läst, läser just nu eller har på min önskelista över böcker jag vill läsa. Jag älskar känslan av att försvinna in i en annan värld för en stund och böckerna som lämnar en känsla av saknad efter sig är de bästa, oavsett kategori. Jag väljer gärna böcker som beskriver karaktärerna, går på djupet vad gäller känslor och personlighet och där det känns som om man lär känna dem som boken handlar om. Älskar också miljöbeskrivningar som gör att det känns som om jag är där. Efter några år med småbarn runt benen har jag äntligen hittat lusten och framför allt tiden att läsa igen. Var 6-8 vecka är vi ett gäng tjejer som träffas för att diskutera böcker och vi har alltid en bok som vi alla läst. Värdinnan för kvällen väljer den boken vi ska läsa till kommande träff och det är med stor förväntan och spänning den nya boken plockas fram.
tisdag 28 juni 2011
tisdag 21 juni 2011
Ojdå... det var visst ett tag sen...
Ja, tiden räcker inte alltid till för allt det är bara att inse och att jag sen "lyckats" bryta fingertoppen gör ju sitt till även om det inte är hela sanningen.
Lite har jag hunnit läsa iallafall och förutom vår bokklubbsbok "Livet, makten och konsten att våga vara sig själv" av Ebba Lindsö så har jag även läst "Vinteräpplen" av Josefine Sundström, "Bittrare än döden" av systrarna Grebe och Träff samt "Radhusdisco" av Morgan Larsson och nu läser jag "En dåre fri" av Beate Grimsrud.
Vad gäller boken "Livet...." så är det bokklubbsträff ikväll och dags att diskutera den och det ska bli intressant. Jag ska inte säga att det var den bästa bok jag läst, långt därifrån, men den var intressant eftersom hon väckte många tankar om hur kvinnor blir behandlade i affärsvärlden. Hade Ebba Lindsö t ex blivit bemött på samma sätt om hon hetat Evert Lindsö? Tror inte det. Hon blev beskylld för en massa saker som hon inte varit delaktig i och media hackade rejält på henne, journalister vände på allt hon sa så att det blev negativa rubriker.
Sen skriver hon att hon vill umgås mer med sina barn men jobbet kommer hela tiden emellan så de får stå åt sidan. Jajaa... hon är affärskvinna och på toppen blåser det alltid kan jag tro....
När det kommer till språket var jag inte särskilt imponerad. Korta avhuggna meningar och många upprepningar. Njae.... hon får inget högt betyg av mig.
Jag tröttnade efter ungefär halva boken och gav mig istället i kast med "Vinteräpplen" av Josefin Sundström och detta är hennes debutbok och en bra sådan. Fortsatte dock med "Livet...." sen
Boken grundar sig i hennes egen familjehistoria även om det inte är hon själv som upplevt det som berättas. Den handlar om en fattig familj där yngsta dottern, Mari, blir behandlad som slav mer eller mindre. Hon får inte sitta med de andra när de äter, städar, tvättar och lagar mat hela tiden. Får inte fortsätta skolan eftersom hon "inte duger". Pappan har lämnat familjen som består av mamman och ytterliggare 6 barn och mamman är sträng mot Mari och inget hon gör är bra nog.
Så småningom får Mari en dotter, Tova, som har en trygg uppväxt med en mor, och mormor, som älskar henne. När hon blir vuxen träffar hon en man som hon blir förälskad i men som efter en tid visar sig var en helt annan än den han utger sig för och Tova förstår att för att överleva måste hon och deras barn fly.
"Vinteräpplen" är en gripande roman med självbiografisk grund. Om tre kvinnors öden, om att bryta en ond cirkel och att återfå makten över sitt eget liv.
Därefter läste jag "Bittrare än döden" av systrarna Grebe & Träff och är en psykologisk thriller men den visade sig ha lite samma innehåll som "Vinteräpplen" och det blev lite för mycket att läsa två såna böcker efter varandra. Kanske därför jag inte tyckte lika mycket om deras andra bok som jag gjorde med deras första.
"Radhusdisco" däremot var så långt man kan komma från de två ovanstånde böckerna. Det var med ett leende på läpparna jag läste den och jag var fylld av nostalgi boken igenom. Både vad gäller musik, kläder, läsk och godis och mycket annat. Det han beskrev mindes man och hade jag glömt kom det upp till ytan igen.
Och nu läser jag då "En dåre fri" och det handlar om en tjej som har 4 personligheter förrutom sitt "riktiga" jag och det intressanta är att läsa hennes perspektiv och inte en terapeut. Man får följa när de olika personligheterna dyker upp första gången, hennes tankar om att hon egentligen bara vill ha hjälp men kan inte be om den.
Hon åker in och ut på psykavdelningen där det enda hon eg vill är att prata. Att nån ska lyssna på henne. Väldigt fascinerande bok!
Så nu ska jag fortsätta baka. Det var meningen vi skulle träffas på Gröningen och ha Picnic men eftersom vädret inte är det bästa träffas vi hos Anna, beställer gourmetpizzor, dricker vin och .....pratar :)
Till nästa gång....
Lite har jag hunnit läsa iallafall och förutom vår bokklubbsbok "Livet, makten och konsten att våga vara sig själv" av Ebba Lindsö så har jag även läst "Vinteräpplen" av Josefine Sundström, "Bittrare än döden" av systrarna Grebe och Träff samt "Radhusdisco" av Morgan Larsson och nu läser jag "En dåre fri" av Beate Grimsrud.
Vad gäller boken "Livet...." så är det bokklubbsträff ikväll och dags att diskutera den och det ska bli intressant. Jag ska inte säga att det var den bästa bok jag läst, långt därifrån, men den var intressant eftersom hon väckte många tankar om hur kvinnor blir behandlade i affärsvärlden. Hade Ebba Lindsö t ex blivit bemött på samma sätt om hon hetat Evert Lindsö? Tror inte det. Hon blev beskylld för en massa saker som hon inte varit delaktig i och media hackade rejält på henne, journalister vände på allt hon sa så att det blev negativa rubriker.
Sen skriver hon att hon vill umgås mer med sina barn men jobbet kommer hela tiden emellan så de får stå åt sidan. Jajaa... hon är affärskvinna och på toppen blåser det alltid kan jag tro....
När det kommer till språket var jag inte särskilt imponerad. Korta avhuggna meningar och många upprepningar. Njae.... hon får inget högt betyg av mig.
Jag tröttnade efter ungefär halva boken och gav mig istället i kast med "Vinteräpplen" av Josefin Sundström och detta är hennes debutbok och en bra sådan. Fortsatte dock med "Livet...." sen
Boken grundar sig i hennes egen familjehistoria även om det inte är hon själv som upplevt det som berättas. Den handlar om en fattig familj där yngsta dottern, Mari, blir behandlad som slav mer eller mindre. Hon får inte sitta med de andra när de äter, städar, tvättar och lagar mat hela tiden. Får inte fortsätta skolan eftersom hon "inte duger". Pappan har lämnat familjen som består av mamman och ytterliggare 6 barn och mamman är sträng mot Mari och inget hon gör är bra nog.
Så småningom får Mari en dotter, Tova, som har en trygg uppväxt med en mor, och mormor, som älskar henne. När hon blir vuxen träffar hon en man som hon blir förälskad i men som efter en tid visar sig var en helt annan än den han utger sig för och Tova förstår att för att överleva måste hon och deras barn fly.
"Vinteräpplen" är en gripande roman med självbiografisk grund. Om tre kvinnors öden, om att bryta en ond cirkel och att återfå makten över sitt eget liv.
Därefter läste jag "Bittrare än döden" av systrarna Grebe & Träff och är en psykologisk thriller men den visade sig ha lite samma innehåll som "Vinteräpplen" och det blev lite för mycket att läsa två såna böcker efter varandra. Kanske därför jag inte tyckte lika mycket om deras andra bok som jag gjorde med deras första.
"Radhusdisco" däremot var så långt man kan komma från de två ovanstånde böckerna. Det var med ett leende på läpparna jag läste den och jag var fylld av nostalgi boken igenom. Både vad gäller musik, kläder, läsk och godis och mycket annat. Det han beskrev mindes man och hade jag glömt kom det upp till ytan igen.
Och nu läser jag då "En dåre fri" och det handlar om en tjej som har 4 personligheter förrutom sitt "riktiga" jag och det intressanta är att läsa hennes perspektiv och inte en terapeut. Man får följa när de olika personligheterna dyker upp första gången, hennes tankar om att hon egentligen bara vill ha hjälp men kan inte be om den.
Hon åker in och ut på psykavdelningen där det enda hon eg vill är att prata. Att nån ska lyssna på henne. Väldigt fascinerande bok!
Så nu ska jag fortsätta baka. Det var meningen vi skulle träffas på Gröningen och ha Picnic men eftersom vädret inte är det bästa träffas vi hos Anna, beställer gourmetpizzor, dricker vin och .....pratar :)
Till nästa gång....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)