Bättre än väntat

Underbara sommardagar vi haft denna vecka. Så härligt att äntligen kunna njuta av sköna sommarkvällar, de som jag längtat efter rätt länge nu.

Nu har jobbat i två veckor, eller jobbat och jobbat, det har har inte funnits nåt annat för mig att göra än att läsa så det har jag gjort. "Brobyggnarna" av Jan Guillou, boken vi skulle läsa i Bokklubben, är till exempel utläst och den var faktiskt mycket bättre än jag väntat mig.

Nu gillar jag i och för sig inte Guillous översitteri med att skriva en massa svåra ord som inte en människa har i sitt ordförråd - vad sägs om impertinent, ostentativa eller echaufferade - förrutom just författaren då. Det är lite det jag inte gillar med honom, att han klappar en på huvudet som för att säga "lilla du, det här kan jag så mycket bättre, se bara vilka ord jag kan...." arrogant.

Men om jag nu bortser från det så var boken riktigt bra. J.G har en förmåga att fånga tidsandan och beskrevs helt underbart, hur formellt de uppträdde i början av 1900-talet, hur de pratade och klädde sig, miljöerna. Det märks att han lagt ner mycket tid på reaserch inför boken. Otroligt intressant att läsa om Lauritz och Oscar och deras olika livsöden i olika delar av världen. Undrar dock fortfarande varför inget skrevs om den tredje brodern, Sverre.

Den var t o m så pass fängslande att jag eventuellt kan tänka mig att läsa fortsättningen, "Dandy" som utkommer nu i höst. Trevlig när de förutfattade meningarna man hade innan läsningen visade sig vara felaktiga.

Håkan Östlundhs "Släke", som betyder rutten tång,  blev nästa bok. En deckare som var ok men nja.... ingen fullpott tyvärr. Handlar om mord på Gotland där händelserna kryper närmre och närmre kriminalpolis Fredrik Broman och hans familj och där allt det fasansfulla finns precis runt hörnet. De sista kapitlen var bäst och mest spännande, de tidigare kändes mest som en transportsträcka till upplösningen.

Viveca Sten och henns "I grunden utan skuld" fick jag med en damtidning jag köpte häromdagen så den boken läser jag nu. Det är också en deckare och handlar om en flicka som försvinner spårlöst en mörk höstkväll och hittas först flera månader senare, mördad och skändad på ett brutalt vis.

Parallella historier byggs upp i boken både i nutid och dåtid och sånt gillar jag. Känner redan nu efter bara 100 sidor att jag fastat mer för denna bok än för "Släke".

I samma damtidning jag skrev om ovan läste jag om en bok som heter "Den vita frun" av Frida Skybäck. Boken verkade intressant men har inte kommit ut på pocket ännu så antingen blir det bibblan nästa eller invänta pocketboken.
Under tiden köpte jag hennes tidigare bok "Charlotte Hassel" som utspelar sig på 1700-talet i Gamla Stan. Detta stod på baksidan av boken ".... skriver med ett otroligt driv. Älskar verkligen hennes miljöbeskrivningar och det märks att hon har lagt ner stora resurser för att få det så trovärdigt som möjligt. Här finns frasande klänningar, leriga gator, hårt åtdragna korsetter och män med stångpiskor. Mums".