Boken heter "Till min dotter i Frankrike" och är skriven av Stephanie och Barbara Keating. Det är en episk romantisk historia som utspelar sig på Irland och i Frankrike och är enligt min mening allt för förutsägbar. Redan i början förstår jag vilka som kommer att bli ett par och då tröttnar jag lite.
Boken utspelar sig bland annat i nutid där Richard Kirwans vid sin död testamenterar återstoden av sin egendom till sin dotter i Frankrike. En uppgift som kommer som en chock för övriga familjen som inte hade en aning om denna okända dotter. Eller?
Det blir även en chock för dottern Solange de Valnay vars hela tillvaro ställs på ända. Är hennes pappa inte hennes biologiska pappa? Vet mannen hon kallar för pappa att hon inte är hans biologiska barn? Hur ska hon ställa sig till kontakten med hennes halvsyskon på Irland? Och pengarna hon fått, ska hon ta emot dem överhuvudtaget?
Boken utspelar sig även under andra världskriget med alla hemskheter det innebar och lägger såklart grunden till bokens historia. En historia som är fylld med smärta, passion, förluster, krig och kärlek.
Och visst, boken är väl ok men jag tycker den är ganska rörig och som sagt förutsägbar men jag ville trots allt läsa ut den och upplösningen var det bästa i boken. Betyg 3 får den, inte mer.
Nu har jag istället gett mig i kast med nästa bokklubbsbok, nämligen - "Stål" av Silvia Avallone och denna bok utspelar sig i Italien. Inte det turistiga vackra Italien man är van att läsa och se filmer om, utan om en nedsliten kuststad vid namn Piombino.
Här bor de 13-åriga flickorna Anna och Francesca som har hela livet framför sig. De är på väg in i vuxenvärlden och livet kretsar kring pojkar och de drömmer om ett liv tillsammans långt bort.
I centrum står även stålverket Via Stalingrado där livet i staden rör sig.
Motiveringen till valet var "Eftersom jag älskar Italien och har en dotter i dessa flickors ålder lockade boken mig".
Jag har bara läst knappt 100 sidor men soo far soo good som de säger...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar