Åh...kan inte släppa den....

Jag har blivit rekommenderad att läsa den av flera i min närhet och jag har ju tidigare hållt i den men lyckats hålla mig från att köpa den. Igår lånade jag boken av Anna och kan bara inte släppa den. Varken i tanken eller "bokstavligt".

Jag pratar om "Sarahs nyckel" av Tatiana de Rosnay. De griper tag i själen och tårarna strömmar när man läser detta tragiska krigsöde. Ett episod i Frankrikes historia som åtminstonne inte jag kände till.


   Paris 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer VeldHiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer.

Paris 2002. inför 60-årsdagen av VeldHiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv.

Sarahs Nyckel lyfter fram de tabun och den tystnad som omger en skamfläckad händelse i Frankrikes historia, samtidigt som den skildrar en modern kvinnas liv i dagens Frankrike och USA. Tatiana de Rosnay har skrivit en varm och inkännande roman om utanförskap, hemlängtan, skuld och familjeband, men också om människans inre styrka och hur viktigt det är att inte glömma det som varit.

En smidigt berättad och ytterst spännande, gripande och avslöjande roman.


Intrigen är spännande och den episod som skildras är upprörande okänd.